Vad har våtservetter, ballonger, cigarettfimpar och plastpåsar gemensamt? Alla dessa produkter innehåller engångsplast, vilket innebär att de sätts på marknaden med avsikten att endast användas en gång. Under de kommande månaderna kommer konsumenter i Sverige att börja se engångsplastprodukter märkta med tydliga varningsetiketter som informerar om plastens negativa miljöpåverkan – en del av ett omfattande nytt direktiv.

Intervju med Åsa Stenmarck

Åsa Stenmarck, expert på materialflöden vid Naturvårdsverket, pratade nyligen med Zero Waste Stockholm om EU:s plastdirektiv – en omvälvande lagstiftning som syftar till att minska den katastrofala påverkan som plastskräp har på naturen. Direktivet kommer också att innebära konkreta förändringar som människor i Sverige kommer att märka i butiker, caféer, restauranger och i sin vardag.

”Frågan vi behöver besvara är inte hur vi ska bli av med plast, utan snarare hur och var den bör användas.”

säger Stenmarck, som är utbildad vid KTH och känd för sitt arbete mot överanvändningen av plast.

De tio vanligaste plastprodukterna i naturen

EU-direktivet fokuserar särskilt på att minska de tio engångsplastprodukter som oftast hittas i naturen:

• Bomullspinnar
• Matbestick (bestick, tallrikar, sugrör och omrörare)
• Ballonger och ballongpinnar
• Livsmedelsbehållare
• Dryckesmuggar
• Dryckesförpackningar
• Cigarettfimpar
• Plastpåsar
• Förpackningar och omslag
• Hygienprodukter såsom våtservetter

Lagstiftningen innebär att dessa produkter förbjuds att sättas på marknaden inom Schengenområdet från och med januari 2022.

Naturvårdsverket går dock längre i sin svenska tolkning av direktivet genom att även inkludera vissa livsmedelsförpackningar, såsom trekantiga plastförpackningar för smörgåsar eller snacksförpackningar där innehållet kan konsumeras direkt utan ytterligare tillagning.

Men vad händer med de engångsplastprodukter som redan finns i butiker, caféer och restauranger? Direktivet tillåter att dessa fortsätter att säljas tills lagren är slut.

För vissa andra engångsplastprodukter införs istället ett nytt märkningskrav. Detta gäller bland annat:

• Tamponger
• Förfuktade hygienservetter
• Tobaksprodukter
• Dryckesmuggar

Märkningen innehåller texten ”PLAST I PRODUKTEN” och varnar konsumenter för att slänga produkten på fel sätt. Symbolen visar produkten tillsammans med en havssköldpadda som ser ut att vara i nöd.

En värld där egna behållare och cirkulära förpackningar är norm

Vilka förändringar kommer då kunderna att märka i sina lokala butiker?

Från januari 2024 måste butiker, restauranger och caféer informera sina kunder om sina engångsprodukter, möjligheten att använda egna behållare och erbjuda återanvändbara alternativ. Detta ligger helt i linje med Zero Waste Stockholms Bring Your Own-initiativ.

Om engångsmuggar och matlådor i framtiden kommer att omfattas av liknande avgifter som plastpåsar – som idag beskattas separat i kassan – är fortfarande en fråga som diskuteras i Sveriges riksdag.

Förbudet omfattar även biobaserad plast

Den svenska versionen av EU:s plastdirektiv går längre genom att även förbjuda biologiskt nedbrytbara, biobaserade och oxo-nedbrytbara plaster.

Anledningen är att biologiskt nedbrytbara plaster inte försvinner helt, utan istället bryts ned till mikroskopiska partiklar som fortfarande kan hamna i miljön som föroreningar.

Oxo-nedbrytbara plaster, som ofta används inom jordbruket för att skydda grödor, är endast nedbrytbara – inte biologiskt nedbrytbara eller komposterbara – och bidrar därför också till plastföroreningar.

Nya böter för nedskräpning

Den svenska versionen av direktivet innehåller också en ny lag om nedskräpning.

Tidigare har personer som slängt mindre skräpföremål inte alltid varit skyldiga att betala böter. Från och med den 1 januari 2022 kan även nedskräpning med mindre föremål ge böter, inklusive:

• Cigarettfimpar
• Godispapper
• Tuggummi

Samtliga dessa innehåller ofta plast.

Detta gäller även produkter som plastkonfetti, som ironiskt nog fortfarande kommer att få säljas i svenska butiker.

Naturvårdsverket har dessutom satt upp etappmål för att fasa ut engångsförpackningar från den svenska marknaden. Producenter kommer att behöva rapportera till Naturvårdsverket hur mycket engångs- respektive återanvändbara förpackningar som sätts på marknaden, och årliga uppföljningar kommer att genomföras från och med 2022.

Samtidigt saknar direktivet tydliga kriterier och standarder för vad som faktiskt ska räknas som en återanvändbar produkt. I värsta fall skulle detta kunna innebära att producenter hävdar att engångsbestick i billig och lätt sönderbruten plast är återanvändbara.

I en värld fylld av avfall är det Åsas optimism – hennes övertygelse om att världen är som ett skepp som fortfarande kan styras i rätt riktning – som håller henne motiverad.

I sitt privatliv använder Åsa återanvändbara produkter såsom tygkassar och riktiga bestick när hon är ute, eftersom hon vet att det gör skillnad.

Samtidigt betonar hon vikten av systemförändringar, som går långt bortom individens ansvar. I slutändan är det viktigt att komma ihåg att producenter, återförsäljare och konsumenter alla spelar en roll i att skapa den värld vi vill leva i.

Källor

● Direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön. PE/11/2019/REV/1. https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2019/904/oj

● Miljödepartementet (2021). Klart med ny lag om böter för nedskräpning. Pressmeddelande. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/09/klart-med-ny-lag-om-boter-for-nedskrapning/

● Naturvårdsverket (2021a). Naturvårdsverkets färdplan för hållbar användning av plast. www.naturvardsverket.se/publikationer

● Naturvårdsverket (2021b). Återanvändning av förpackningar. https://www.sverigesmiljomal.se/etappmalen/ateranvandning-av-forpackningar/