Genomförandet av EUs engångsplastdirektiv med fokus på minskad förbrukning av engångsplastprodukter

Naturvårdsverket i Sverige har fått uppdraget från regeringen att utreda hur EU’s engångsplastdirektivet skall genomföras i Sverige. Här kan ni läsa mer om uppdraget och nedan ser ni en sammanfattning av vad som igår i direktivet samt tidsplan på de olika förslag.

Andra deltagande organisationer

Panini Internazionale, Maidenfoods AB, Max Burger AB, Wayne's Coffee HQ, ICA Sverige AB, Food Folk Sverige AB, SJ AB, Kingfood Sverige AB, Returpack AB,Tingstad, Sveriges Entreprenörer Service AB, Svensk Dagligvaruhandel, Martin & Servera AB, Svensk Handel, Livsmedelsföretagen, PantaPå, Visita, Skogsindustrierna, Håll Sverige Rent, Duni, Städa Sverige, Circle K Sverige AB, Löfbergs, Spendrups, ÅF Consult, Luger - Way Out West, Naturskyddsföreningen, Coca-Cola, TetraPak, OK-Q8 AB, Åhléns, Livsmedelsverket, Svenska Köttföretagen, Stora Enso, Stockholm Vatten och avfall, Miljödepartementet, Näringsdepartementet

Mål för dialogen

Förslag på hur förbrukningen kan minska Synpunkter på styrmedel för att genomföra minskningskravet i syfte att bidra till en kostnadseffektiv lagstiftning som är enkel att tillämpa för företag och myndigheter.

Mötet började med en genomgång av det som ingår i artikel 4 av EU’s engångs-plastdirektiv – som handlar om minskning av förbrukning av engångsplatsprodukter – för att sätta en tydlig ram för diskussionerna. I denna genomgång presenterades de olika plastprodukter för mat och dryck som omfattas av reglerna i direktivet som listas nedan och som borde ingå i styrmedel 1 som handlar om förbud. I länken nedan kan ni får en mer detaljbild av de olika sorters förpackningar som ingår.

En av mötesdagens positiva överraskning var att alla typer av plast inklusive den så kallad ”bioplast” ingick i definitionen av engångsplastprodukten (detta står dock inte skrivet i bilagda material men bör finnas i anteckningarna tagen under mötet):

Helt eller delvis består av plast där alla typer av plats innefattas inklusive det som kallas ”bioplast” Inte avsedd att användas flera gånger

Vad innebär artikel 4 i engångsplastdirektivet?

Medlemsländerna ska vidta nödvändiga åtgärder för att på ett ambitiöst och bestående sätt minska förbrukningen av muggar och livsmedelsbehållare som är engångsplastprodukter. Minskningen ska vara kvantitativt mätbar år 2026 jämfört med år 2022.

Som ni säkert kan se från deltagarlistan i början av detta dokument var de flesta medparter producenter och de visade tydligt med deras medverkan att de var emot ett förbud eller krav för att minska förbrukning av engångsplastprodukter vilket försvårade diskussionerna. Detta framgick i dagens sammanfattning av Naturvårdsverket, men även då var de inte eniga över det som hade sagts. De hade såklart bidragit med många positiva förslag under dagen...

För att fokusera på det positiva och det vi försökte uppnå under dagen kommer nedan olika förslag för de listade styrmedlen. Vi lämnar styrmedel 1 åt sida då vi hoppas på att förbudet går genom.

1. Möjligheterna att reglera servering av mat och dryck i engångsplastprodukter på plats i restauranger, i dagligvaruhandel eller på andra platser som kommersiellt serverar mat

Vi tycker att servering av maten som äts på plats på restaurangen i engångsartiklar borde förbjudas. Några av motargumenten som nämndes under dagen: ”60% av konsumenterna slänger riktiga bestick i soporna istället för i diskbehållare”, inga diskmöjligheter, etc. Denna typ av lag har redan införts i Taiwan och Berkeley i USA [1] och nyligen i Frankrike.

Att äta med riktiga bestick och tallrik anser vi vara en del av matupplevelsen och restaurangens ansvar om de ska vara en seriös aktör i denna bransch.

2. Möjligheterna att införa krav på att det ska vara möjligt att få mat och dryck för avhämtning serverad i en medhavd mugg eller matbehållare

Som vi har sett med BYO-projektet i Stockholm finns det inga hinder att idag servera mat och dryck i egna medhavda behållare, förutom om behållaren anses oren eller olämplig.

Krav på kommunikation till kund kan dock vara en lösning samt att dessa kunder får en ekonomisk fördel (skatt, avgift, kostnad på engångsartiklarna för de andra konsumenter). Skatt eller avgift på engångsplastprodukter

Ett växande antal studier visar att konsumenter är mer öppna för att byta till flergångsartiklar då priset på engångsartiklar visas [2]. De pekar även på att rabatterat pris på flergångsartiklar ska uppmuntras, samtidigt som ett pris bör införas på engångsartiklar.

Detta kan uppnås på flera olika sätt:

Inför skatt på engångsartiklar (som har gjorts med plastpåsar) Tillämpa ett minimipris på engångsartiklar. Till exempel införde staden Berkley en lag att ta minst 25 cent för varje engångsmugg [1] Stödja utvecklingen av förpackningsfria butiker genom att minska skatten på förpackningsfri mat. Italien är på väg att införa detta [3]

3. Möjligheterna att införa krav på att restauranger ska tillhandahålla flergångsalternativ

Här ser vi att ett centraliserat system (på lokal eller nationell nivå) av flergångsalternativ bör införas. Man har sett flera lyckade exempel såsom i Freibourg kommun [4]. De har lanserat en kopp som invånarna betalar €1 pant på och de kan sedan lämna tillbaka den i en av de 100 affärer som är med i initiativet. De tvättar sedan koppen och lägger tillbaka den för användning. Varje kopp används ungefär 400 gånger.

Bern har ett likadant initiativ för matlådor där 182 restauranger är med. Samma initiativ finns även i 400 restauranger runt om i Schweiz med redan 70,000 återanvändbara lådor i bruk [5].

Loop it erbjuder ett liknande initiativ i form av en återanvändbar kopp som nu testas på Linköpings universitet. De kommer vara med i projektet som drivs av IVL Miljöinstitutet där Zero Waste Stockholm också medverkar (återanvändning av take away-artiklar genom pantsystem) [6].

4. Hur möjligheterna är att ersätta de engångsprodukter som även fortsatt kommer att finnas på marknaden med produkter av förnybara och återvinningsbara material som inte består av plast.

Pantsystem för glasflaskor Förbjudning av begreppet bioplast och nedbrytbar plast för att undvika ”greenwashing”

Referenser

[1] Berkley - Single Use Foodware and Litter Reduction Ordinance [2] Zero Waste Scotland - Field trial and evidence review of disposable cup charges [3] The Guardian - Italy proposes to cut prices for food sold without packaging [4] City of Freiburg has a brilliant alternative to disposable coffee cups [5] Zero Waste Europe – The Story of Recircle [6] IVL - Återanvändning av take away-artiklar genom pantsystem

Thanks for reading until the end. You have a question? Contact us at 0wastestockholm@gmail.com