Ny studie visar att dryckeskartonger är långt ifrån att nå cirkularitet

Beverage Cartons 2

Den europeiska lagstiftningen om återvinningsstatistik utvecklas med syfte att rapportera återvinningsgrader som ligger närmare graden av material som faktiskt återvinns. Innan 2020 inkluderade återvinningsgraden förbränning, vilket är vilseledande. Den nya rapporteringsmetoden räknar nu mängden material i början av återvinningsprocessen som återvunnet (1). Materialförlusten under processen kommer rapporteras som återvunnet, även om det inte borde betraktas så.



Organisationen Alliance for Beverage Cartons and the Environment rapporterar att 51% av EU:s dryckeskartonger skickas till återvinning (2) med den gamla rapporteringsmetoden. Den nya studien av Eunomia Research & Consulting (3), beställt av Zero Waste Europe, avslöjar att den faktiska återvinningsgraden för dryckeskartonger i fyra europeiska länder ligger långt under vad som för närvarande rapporteras. Denna rapport uppskattar att endast 17,8% av alla dryckesförpackningar återvinns i Sverige (4).

Vad är en dryckeskartong?

En dryckeskartong (5) är ett exempel på kompositmaterial. Den genomsnittliga kompositionen på  dryckeskartongerna är 72,5% kartong, 24% plast och 3,5% aluminium. Denna komposition gör att återvinningen är svårare än konventionell kartong då de olika materialen måste separeras.

Beverage Cartons

Insamling

I Sverige insamlas dryckeskartonger tillsammans med kartong och papper och separeras sedan i pappersbruket. I Tyskland, där dryckeskartonger inte blandas med papper eller kartong, är den registrerade insamlingsgraden två gånger högre än i Sverige (87,4% jämfört med 40,1%). Den insamlingsgraden är faktiskt mycket lägre (34,75%) då främmande material, fukt och smuts fortfarande är en del av de uppmätta mängderna.

Flow Beverage Cartons Sweden Flöde av dryckesförpackningar i Sverige (6)

Återvinning

Enligt Naturvårdsverket ligger Sveriges enda pappersmassefabrik som kan hantera dryckeskartonger i Fiskeby. Dryckeskartonger strimlas och skickas sedan till framställning av pappersmassa. De tvättas intensivt med vatten vid låg temperatur under 20 minuter för att separera kartongen från aluminium- och polyetenlagren. Kartongfibermassan genomgår sedan en filtreringsprocess för att ta bort föroreningar. De aluminium- och polyetenlagren skickas till förbränning, då det saknas ekonomisk lönsamhet för specialistanläggningar som kan separera och återvinna de två materialen.

 

Mängden papper som kommer in till framställningen av pappersmassa kommer rapporteras till de europeiska institutionerna som återvunna (21,96%). Förlusten av fiber under denna process beaktas inte, trots att den uppskattas till 20%. Den nya återvinningsstatistiken kommer därför fortfarande att överskattas jämfört med de faktiska återvunna kvantiteterna (17,8%).

Upparbetning

Pappersfibrerna pressas ihop och görs till nya pappersark. Dessa pappersask rullas sedan och säljs till förpackningsproducenter, där de blir nya pappersförpackningar. Pappersfibrerna kan gå genom denna cykel upp till 7 gånger (7). Däremot kan återvunna pappersfibrer inte användas vid tillverkningen av nya dryckeskartonger.

 

Dryckeskartonger kräver starka, långa nya fibrer för att uppnå önskade egenskaper i kartongen, vilket återvunna fiber inte kan. Samtidigt bearbetas de tillsammans med många andra pappersförpackningar, inklusive lim och bläck som används vid tillverkningen av förpackningar. Kemikalier i lim och bläck förorenar återvinningsprocessen och i sin tur de återvunna fibrerna. När det gäller återvunnet papper i kontakt med livsmedel kan endast rengjort papper användas och endast för specifika livsmedel enligt de rekommendationer som används av  förpackningsproducenterna. Enligt Livsmedelsverket bör inte fet mat eller livsmedel som innehåller vätskor  komma i direktkontakt med återvunna fibrer. Med andra ord kan dryckeskartonger inte tillverkas av återvunna fibrer utan kräver användningen av jungfrulig pappersmassa.

 

Sammanfattningsvis används återvunna fibrer vid tillverkningen av olika förpackningar, såsom förpackningar för flingor, pastaförpackningar och papperspåsar. Eftersom dryckeskartonger inte återvinns till nya dryckeskartonger kan man påstå att de istället är nedcyklade

bläck som används vid tillverkningen av förpackningar. Kemikalier i lim och bläck förorenar återvinningsprocessen och i sin tur de återvunna fibrerna. När det gäller återvunnet papper i kontakt med livsmedel kan endast rengjort papper användas och endast för specifika livsmedel enligt de rekommendationer som används av  förpackningsproducenterna (8). Enligt Livsmedelsverket bör inte fet mat eller livsmedel som innehåller vätskor  komma i direktkontakt med återvunna fibrer (9). Med andra ord kan dryckeskartonger inte tillverkas av återvunna fibrer, eftersom dessa förpackningar innehåller vätskor / feta livsmedel.

 

Sammanfattningsvis används återvunna fibrer vid tillverkningen av olika förpackningar, såsom förpackningar för flingor, pastaförpackningar och papperspåsar. Eftersom dryckeskartonger inte återvinns till nya dryckeskartonger kan man påstå att de istället är nedcyklade. Samtidigt kräver dryckeskartonger användningen av jungfrulig pappersmassa.

Slutsatser och rekommendationer

Flödet av dryckeskartonger är för närvarande inte cirkulärt. I Sverige förbränns en stor del (82,2%) av dryckeskartongerna medan endast 17,8% återvinns, eller vi vill hellre säga nedcyklade, till olika produkter såsom wellpappkartonger.

 

Flödet är icke-cirkulärt eftersom det finns stora förluster i insamlings- och sorteringssystemen samt en brist på förmåga att använda det återvunna materialet. Detta leder till ett beroende av jungfruliga material för att producera nya dryckeskartonger. Tillverkningen av dryckeskartonger kräver trädavverkning, vilket i sin tur hotar skogens förmåga att lagra koldioxid och begränsa den globala uppvärmningen.

 

Slutligen har vi i denna artikel sett att det finns brister i den nuvarande metoden för att beräkna återvinningsgraden. Även om den europeiska lagstiftningen har utvecklats kommer förluster i återvinningsprocessen fortfarande att räknas som återvunna i nationell och officiell statistik. Följaktligen är livscykelbedömningar (LCA) partiska eftersom de bygger på fel statistik, vilket i sin tur hindrar vårt samhälle från att nå cirkularitet.

 

 

-------

 

(1) "Commission Implementing Decision (EU) 2019/665 of 17 April 2019 amending Decision 2005/270/EC establishing the formats relating to the database system pursuant to European Parliament and Council Directive 94/62/EC on packaging and packaging waste" https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex:32019D0665.

(2) "EU beverage carton recycling rate hits 51%", Alliance for Beverage Cartons and the Environment (ACE UK), http://www.ace-uk.co.uk/media-centre/news/eu-beverage-carton-recycling-rate-hits-51/

(3) Eunomia, https://www.eunomia.co.uk/ 

(4) "Recycling of multilayer composite packaging: the beverage carton" https://zerowasteeurope.eu/library/recycling-of-multilayer-composite-packaging-the-beverage-carton/

(5) "What is a beverage carton?", Alliance for Beverage Cartons and the Environment (ACE UK), http://www.ace-uk.co.uk/about-cartons/what-are-beverage-cartons

(6) "Carton flow - Sweden", Zero Waste Europe,  https://zerowasteeurope.eu/wp-content/uploads/2020/12/TETRA-FLOW_sweden-scaled.jpg

(7) “En pappersförpacknings återvinningsresa”, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, https://www.ftiab.se/2495.html

(8) “XXXVI. Paper and board for food contact”, Federal Institute for Risk Assessment,  https://bfr.ble.de/kse/faces/resources/pdf/360-english.pdf;jsessionid=903EC2E43C08CF4D8146CB453BDF7C73

(9) “Returpapper och kartong”, Livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-hygien-forpackningar/forpackningar/returpapper-och-kartong