Varför kommer Sveriges plaståtervinningsgrad att delas på två för 2020 och med fyra för 2021?

Sverige uppfattas som en modell för återvinning runt om i världen. Återvinningsstatistiken i Sverige och mer generellt i Europa är vilseledande för allmänheten och skapar det felaktiga antagandet om att bättre avfallssortering kan leda till cirkulär ekonomi. De svenska hushållens plaståtervinningsgrad överskattas med en faktor fyra, vilket döljer den faktiska klyftan mellan dagslägets situation och ett cirkulärt flöde.
Plastic

Hur mäts avfall och återvinningsgrad?

Vartannat år sammanställer Naturvårdsverket avfallsstatistik, som redovisas per industri/bransch och i vilka hushållen räknas som en bransch (1). Branschernas avfall delas upp i olika strömmar, bland annat metall, glas och plast (2). Plast delas upp i sin tur i två strömmar, nämligen PET-plast – som hanteras genom ett pantsystem – och övrig plast. Denna artikel handlar om övrig plast som genereras av hushållen år 2016. 

I artikeln ”The Swedish recycling revolution” (3), tillgänglig på hemsidan sweden.se som hanteras av Svenska institutet, står det att 47% av plast i Sverige återvinns. Källan till denna siffra är Naturvårdsverket, som tar fram återvinningsstatistik baserat på återvinningsföretagens deklarationer.

Vad betyder “återvunnet”?

Statistiken beräknas enligt metoden som används för rapportering till EU. I detta fall betyder återvinning att det insamlade materialet antingen bearbetas och tillverkas till nya produkter, så kallad materialåtervinning, eller förbränns, så kallad energiutvinning (4). 

Tvärtemot vad många tror räknas förbränd plast som återvunnen plast i dagens statistik. Vad händer då med de resterande 53%? Det mesta förbränns också. Vad 47% hänvisar till är den insamlade delen av den uppskattade totalsumman av all plast på den svenska marknaden. 53% motsvarar således hur mycket plast som hamnar i allmänt avfall/sopor för förbränning, som är nedskräpad i naturen eller som fortfarande är på marknaden.

Den goda nyheten är dock att den europeiska lagstiftningen nyligen har ändrats och från och med 2020 kan förbränd plast inte räknas som återvunnen längre.

Hur mycket av det 47% förbränns och vilken andel används för materialåtervinning?

Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) (5) är huvudföretaget i Sverige som tar hand om återvinning av förpackningar. FTI ansvarar för insamlingen av avfall och dess återvinning så långt det är möjligt. På FTI:s hemsida står det att ungefär 50-55% av de plastförpackningar som svenska folket lämnar in för återvinning kan sorteras och skickas för återvinning (6). Återigen betyder återvinning inte nödvändigtvis att materialet återvinns, eftersom vissa delar inte kan återvinnas och marknaden för återvunnen plast fortfarande är låg. Dessutom förbränns återvunnen plast som inte säljs. FTI uppskattar att materialåtervinning har en lägre grad: Andelen plastförpackningar som idag blir till nya plastprodukter är ca 15-20 procent av de plastförpackningar som satts på marknaden av våra anslutna producenter. 

Återvinningsgraden faller från 47% till 15-20%, vilket är 3.1-2.4 gånger mindre än den nuvarande, officiella återvinningsgraden. Uppdateringen kommer att ske 2021 när statistiken för 2020 kommer att publiceras.

Vad menar FTI med “plastförpackningar som satts på marknaden av våra anslutna producenter”?

Det är den andra delen av problemet. Hur ska man uppskatta mängden plastförpackningar som införs på marknaden i Sverige? 

Metoden som i dagsläget används för att uppskatta detta baseras på industriell rapport genom producentansvarssystemet. Enligt Naturvårdsverket underskattar denna metod den nuvarande mängden plast på den svenska marknaden. Naturvårdsverket uppskattar att ett tillägg på 150’000 ton plastförpackningar införs på marknaden utan att ingå i statistiken (7). 

Det finns huvudsakligen två anledningar som förklarar denna skillnad i uppskattningen, nämligen de så kallade ”free-riders”, det vill säga producenter som inte rapporterar sina avfall, och distansförsäljning, som inte alltid täcks av producentansvaret. 

Enligt den officiella statistiken infördes 217’400 ton plastförpackningar på den svenska marknaden 2016 (8). 150’000 ton motsvarar ett tillskott på 68% av den totala mängden! Genom att lägga till de underskattade mängderna plastförpackningar skulle återvinningsgraden minska från 15-20% till 9-12%, vilket är 5.3-4 gånger mindre än den nuvarande statistiken.

 

Detaljer för beräkningen:

Ton återvunnen plast (217'400 ton som faktiskt räknas som infört ut på marknaden)

15% plast som faktiskt återvinns: 15%*217’400 = 32’610 ton

20% plast som faktiskt återvinns: 20%*217’400 = 43’480 ton

 

Tillägg av de 150 000 ton plast som faktiskt inte räknas med i statistiken

32’610 ton återvunnen (217’400 ton + 150’000 ton) införs på marknaden = 8.8%

43’480 ton återvunnen (217’400 ton + 150’000 ton) införs på marknaden = 11.8%

 

Från 2021 kommer producenterna som inför förpackningar på den svenska marknaden att vara registrerade hos Naturvårdsverket och rapportera mängder. Detta skulle minska osäkerheten om de globala mängderna förpackningar som införs på marknaden samtidigt som det skulle ge en bättre bild av den verkliga materialåtervinningsgraden.

Vad menar FTI med “plastförpackningar som satts på marknaden av våra anslutna producenter”?

Det är den andra delen av problemet. Hur ska man uppskatta mängden plastförpackningar som införs på marknaden i Sverige? 

Metoden som i dagsläget används för att uppskatta detta baseras på industriell rapport genom producentansvarssystemet. Enligt Naturvårdsverket underskattar denna metod den nuvarande mängden plast på den svenska marknaden. Naturvårdsverket uppskattar att ett tillägg på 150’000 ton plastförpackningar införs på marknaden utan att ingå i statistiken (7). 

Det finns huvudsakligen två anledningar som förklarar denna skillnad i uppskattningen, nämligen de så kallade ”free-riders”, det vill säga producenter som inte rapporterar sina avfall, och distansförsäljning, som inte alltid täcks av producentansvaret. 

Enligt den officiella statistiken infördes 217’400 ton plastförpackningar på den svenska marknaden 2016 (8). 150’000 ton motsvarar ett tillskott på 68% av den totala mängden! Genom att lägga till de underskattade mängderna plastförpackningar skulle återvinningsgraden minska från 15-20% till 9-12%, vilket är 5.3-4 gånger mindre än den nuvarande statistiken.

 

Ett steg längre…

Plaståtervinningen sker inte helt i Sverige då 83 000 ton (9) plast från olika källor exporteras till 28 olika länder, huvudsakligen till Tyskland, Polen och Hong Kong där plasten inte återvinns till 100%. Antigen återvinns plast för att tillverka liknande produkter eller så är den downcycled till lägre kvalitet för att tillverka nya produkter som inte kommer kunna återvinnas. De tillgängliga uppgifterna är inte tillräckligt detaljerade för att veta vilken mängd av icke-PET-plast som skickas utomlands för återvinning och vilken del som är downcycled. Vi kan dra slutsatsen att andelen av plast som återvinns för att tillverka liknande produkter är lägre än 8.8-11.8%.

Slutsatser

Den officiella återvinningsgraden beskriver inte verkligheten på grund av att plastförbränning räknas som återvinning samtidigt som mängden plastförpackningar på marknaden underskattas. Ändringar i lagstiftningen kommer att visa en återvinningsgrad närmare verkligheten under de kommande två åren samt hur långt Sverige egentligen är från sitt uppsatta återvinningsmål. 

De överskattade återvinningsgraderna skapar en felaktig beskrivning av återvinningsförmågan hos medborgarna. Återvinningsgraderna för plastförpackningar är riktigt låga och detta måste kommuniceras tydligt. Social acceptans måste byggas för en förändring från engångs- till ekodesignade återanvändbara förpackningar. Detta kommer endast att ske att hända bara om de faktiska gränserna för det nuvarande systemet tydligt förklaras.

 

----------

  1. "Avfallsstatistik för utvalda branscher - Naturvårdsverket." https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Statistik-utvalda-branscher/.
  2. "Återvinning av förpackningar i Sverige - SCB." https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/atervinning-av-forpackningar-i-sverige/
  3. "The Swedish recycling revolution - sweden.se." https://sweden.se/nature/the-swedish-recycling-revolution/.
  4. "Så här tas statistiken fram - Naturvårdsverket." https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/forpackningar-returpapper/Sa-har-tas-statistiken-fram/.
  5. "Om FTI - Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI." https://www.ftiab.se/148.html.
  6. "Frågor & Svar statistik - Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI."  https://www.ftiab.se/2975.html.
  7. "Så här tas statistiken fram - Naturvårdsverket." https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/forpackningar-returpapper/Sa-har-tas-statistiken-fram/.
  8. "Total tillförd och återvunnen mängd förpackningar uppdelat efter förpackningsslag. År 2012 - 2018" http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0307/MI0307T1/
  9. "Plastflöden i Sverige - Naturvårdsverket." https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Plast/Plastfloden-i-Sverige/.